Att få kroppen tillbaka..

En bra sak med att tiden går fort är att man läker rätt fort också! Det känns så i alla fall.. Förra veckan gick vi till Litens skola åt ena hållet och jag kände mig rätt ranglig efter..som om höfterna inte riktigt sitter ihop än, men det var såå skönt att komma ut och röra på sig!!

Igår gick jag längre, handlande i närmsta matbutik som ligger ett par kilometer bort, alltså 4 kilometer fram och tillbaka. Funkade det med! Visst, lite öm i jumskarna efter men framförallt fantastiskt skönt för själen.. :) Det är ju så mycket hormoner i omlopp och vissa nätter är extra tunga med lite sömn och onöjd Bebis. Extra viktigt att ta hand om knoppen också då..Har unnat mig lite nya träningskläder, blir ju liksom roligare då! Skulle vilja ha ett par nya fräsiga löparskor också..dessa har ett par år på nacken..får skriva till tomten : P

Bebis njuter i vagnen, oftast sover han men om inte är träden mysiga att titta på. Min lilla prins, jag är verkligen så otroligt tacksam att vi fick dig till slut!

Bortskämda med bra väder också minsann men det finns inget dåligt väder, eller hur ;) Får väl se hur flitig man är när snön kommer. Kanske hellre hänger hemma och käkar lussebullar framför brasan.. : P

Jag tänker inte bli träningstokig och banta och ha mig, oroa dig inte, men det är viktigt för mig att "må bra i huvudet"! Det är ju faktiskt bara ett år sedan jag gick in i väggen och att trivas med sig själv, i kostymen är också viktigt. Insida och ut, i den ordningen. Fast..degmagen får gärna försvinna rätt fort... ;)

Hoppas du har det fint! Har du börjat med klappar än? Jag säger bara tack Gud för näthandel.. ;)

Kram!

Hen är en ? och vecka 24.

Hen är en han, vi ska få en Lillebror! Såå spännande med en av varje :) Liten hade önskat sig det, då måste det ju bli så eller hur?! ;) Hon pussar på magen och säger hej, god morgon, godnatt och för nån vecka sen viskade hon "Jag älskar dig". Då hade jag svårt att hålla tårarna i styr.. Så klart går hälsan före allt annat men jag är så himla glad för en pojke. Jag känner mig som en "en av varje mamma" så allt annat har liksom varit otänkbart.. Sa det till M några dagar innan ultraljudet i vecka 19 "Tänk om det är en tjej, vad gör vi då?" Inte för att vi skulle göra något alls utan varit lika lyckliga ändå men jag var så väldigt inställd på en pojke.

Så nu är vi alltså i vecka 24. Förutom att jag blir använd som någon form av slagverk från insidan (blivande trummis) så verkar allt gå som det ska. Han ska väga 570 gram och vara 21 cm lång mellan huvud och rumpa enligt vårdguidens app. I min amerikanska app "The bump" ska han vara lika stor som en Cantaloupemelon och det låter väl ungefär rätt. Känns lite konstigt att jämföra vår son med en melon dock..Haha!

Igår var det "utspark" på dagis för Liten. Häng med picknick och lite presentande till fröknarna. Några är kvar och nån slutar. Man får ser hur arbetslagen ser ut när det är dags för Bebis att börja dagis. Känns väääldigt långt borta just nu men med facit i hand vet man ju hur fort det går! Jag saknade sång men annars så där lagom opretentiöst och mysigt. Liten åt för mycket socker och mådde därefter på kvällen sen. M fick ta hela smällen då jag var borta på annat. Tänk att man har så svårt att sätta stopp i tid.. Kanske borde man fattat när huvudet började rotera på kroppen ;) Hon blir helt sockerhög och får sedan ont i magen och mår uselt...Mer om mat och tillsatser en annan gång!

Det var helt ljuvligt att sitta här i solen och skriva till dig men nu är min lunch slut och jag behöver gå in igen och jobba lite. Eller man kanske hinner baka en sockerkaka med blåbär på 12 minuter, blev så vansinnigt sugen på det nu!

Hoppas du har en fin dag och hinner stanna upp och höja ansiktet mot solen en stund, ladda och andas lite.

Kram,

L.

Morgonljus genom linne...

Hej Juni! Visst är det härligt med ljuset? Man orkar mer, blir gladare och allt känns liksom mer lätt. Jag i alla fall behöver mindre sömn och tycker det är lättare att komma ur sängen på morgonen.. Det är bara det att varje morgon sen vi kom hem från Grekland har jag vaknat vid 4 och känt att "nu är det väl dags att gå upp?".. Liiite väl tidigt kanske? 

Dags att få upp gardiner! Persienner i all ära men hur snygga är de? Inte så särskilt va? Inte när en mörkläggningsgardin på Ikea kostar 200 pix. Väl värd investering för att få sova på morgonen.. 

Det blev min ena morsdagspresent att få dessa på plats. Tack älskling!

Imorse när jag vaknade (av att klockan ringde, inte vid 4) låg jag ett par minuter och tittade på det lilla ljus som lyckades smita in genom gardinerna genom linnet. Aah...Lyx! Jag vill byta ut varenda tygbit i hela huset nu...

Ha en skön dag och njut av ljuset! 

Kram,

L.

PS. En rolig grej; Liten låg på sängen och tittade på när gardinerna kom upp, efter en stund sa hon "Varför sätter ni upp handdukar för fönstren?" Det kanske säger något om hur ovanligt tyggardiner är hemma hos oss..