Ibland kommer paniken krypande och frågorna snurrar..."Gör vi rätt?", "Gör vi tillräckligt?", "Tänk om hon växer upp och börjar knarka", "Finns jag för henne så mycket som hon behöver?", "Är vi för hårda?", "Har hon lagom balans mellan känslighet och skinn på näsan?"...alltså, jag skulle kunna go on forever känns det som..
Känner du igen dig? Jag gissar att det här är något de flesta föräldrar funderar över. Och ja, jag vet att det är värre när man har hormoner som rusar genom kroppen i 180. ;) Men jag kan inte låta bli att grubbla. Det är så mycket där ute jag vill skydda henne ifrån men att bädda in henne i bomull funkar ju inte i längden..och sen kommer en till... :()
Suck...
Vi hade sminkstudio här hemma igår, hon fick gå loss på mig och älskade det. Hon hade en rätt märklig min hela tiden och när jag tittade mig i spegeln började hon gapskratta! Vilket pokerface! Jag vill inte förnedra mig själv genom att lägga ut bilder på det ;) Jag såg ut som en blandning mellan en tvättbjörn och Kapten Jack Sparrow. Haha! Fick bli denna lilla skönhet istället! Tänk om man hade de där ögonfransarna..Mitt hjärta..
Kram,
L.
men just det där funderar jag också jättemycket på... jag vill tt mina barn ska växa upp med hård panna, men mjukt hjärta. Och så är jag nog mer orolig för Hilma än för Gideon, kanske för att hon är tjej, eller kanske att hon är äldre och närmare "farligheterna"...?!
SvaraRaderaNåja, jag kan inte annat än förtrösta på att det blir bra.
Ta hand om dej!
O ja, visst känner jag igen mig i de där tankarna, det hör nog till föräldrarollen helt enkelt. Men samtidigt känner jag att jag kan inte göra det bättre än vad jag gör.
SvaraRaderaOch vilka ögonfransar! De skulle man inte tacka nej till precis.
Ha en bra dag!