Helg, korta..ljuva..helg..

Varför går du förbi mig så fort? 

Ibland kan jag tycka att det är så svårt att skriva, när hjärtat är tungt av jobbiga saker. Det här är ju mitt happy place och jag vill ju att det ska vara roligt att läsa och jag vill bli glad av att skriva. Tyvärr ser ju verkligen inte ut så och i det ämnet som rör sig i huvudet just nu har jag svårt att blotta hela historien av respekt till de inblandade, att skriva av mig ordentligt. Jag känner mig inte respekterad men bara för att man blir verbalt illa behandlad betyder ju inte det att man behöver ge igen med samma smörja. Det gör det ännu svårare att skriva om men inte skriva om. 

Arvskiftet efter pappa drar ut på tiden  och det är advokater inblandade. Det är infekterat, tråkigt och otroligt ledsamt. Tittade på en intervju på tv för ett tag sen där en man sa en sån bra sak; "Arvstvister handlar aldrig om pengar"". Nej, exakt så. Det är så mycket känslor, och gammalt groll inblandat att det ibland är svårt att se de juridiska bitarna klart. Därför är det skönt med hjälp, en kompetent person som kan sin sak och som hjälper en hålla huvudet kallt när känslorna vill ta över. 

Jag försöker hålla distansen till allt det här, mest för Bebis skull faktiskt. Se till att mata mig med positivitet och ja, stoppa huvudet i sanden. Jag tycker att jag faktiskt har rätt att göra det, låta saker och ting rinna av mig lite. Jag bär på ett liv jag inte vill ska spendera sin tid i min kropp i oro och ledsamhet. Det gör ju inte det där andra mindre verkligt eller viktigt men allt måste ju inte gå via själenoch hjärtat, det får ta vägen via hjärnan och endast den vägen! 

Vädret idag speglar lite hur det känns på insidan men det får vara så. Ibland måste man få hänga med huvudet lite, eller hur? Livet är ju inte happy clappy hela tiden..

Ta hand om dig, ta hand om ditt hjärta, för ifrån hjärtat utgår livet.

Stor varm kram!

Lena